KategorierTräning & hälsa

Medverkar i Löppodden

Publicerad den juni 20, 2017

För en tid sedan blev jag kontaktad av Patrik (patrikrunner) som har podcasten Löppodden. Han frågade mig om jag ville medverka i ett specialavsnitt av hans pod, ”Löppodden ringer upp”. Jag svarade omgående ja till det. Det kändes hedrande att bli tillfrågad. Med andra ord, det var ingenting att ens fundera över.

Löppodden är en ganska ny pod med inriktning på löpning, såklart. Bland annat har ultralöparen Åsa Aideborn och friidrottschefen Niklas Wallenlind medverkat tidigare. Patrik som leder podden är själv duktig och flitig löpare. Det ska bli både spännande och intressant att medverka och förhoppningvis kan jag inspirera och motivera någon eller några.

Specialavsnittet jag medverkar i kommer att spelas in imorgon onsdag. Exakt när avsnittet kommer att släppas offentligt vet jag inte ännu. Men om jag skulle få tippa, så bör det vara tillgängligt någon gång under nästa vecka ”där poddar finns”.

KategorierTräning & hälsa

Jag tävlar bara mot mig själv

Publicerad den mars 6, 2017

Det vi alla kan vara överens om är att jag kommer aldrig bli någon elitlöpare. Däremot kan jag bli så bra som det bara går. Att göra en elitsatsning 10 eller 15 år försent är dumdristigt och tidsmässigt omöjligt med heltidsjobb och tre barn. Men, jag gör ändå en löparsatsning, min egen satsning på löpning. En elitsatsning hade varit att tävla mot andra för att bli bäst, men min satsning handlar bara om att tävla mot mig själv.

Tämligen fort under min viktresa förstod jag att löpning är mitt kall. Det var det där som jag alltid hade saknat och verkligen behövde. Innerst inne är jag en tävlingsmänniska och det gäller allt. Hade jag varit 10 eller 15 år yngre hade jag gjort en elitsatsning inom löpning för att försöka bli bäst. För att ändå väcka tävlingsmänniskan i mig till liv i den löparsatsning jag gör, så handlar det istället om att tävla mot mig själv. Att pressa mig själv att hela tiden prestera bättre och bättre.

Något som jag verkligen älskar så är det statistik. Jag kan verkligen grotta ner mig i min löparstatistik. På så sätt kan jag planera mina löparrundor och lopp baserat på tidigare statistik. Men ingen blir bättre av att stirra sig blint på statistik, inte ens jag. Det handlar trots allt om att prestera när det verkligen gäller, men statistiken kan dock ge en förståelse för det man presterar och vill prestera.

Lopp är absolut något som triggar tävlingsmänniskan i mig, även om jag vet att jag kommer aldrig kommer vinna eller placera mig topp 3, eller topp 10 för den delen. Däremot handlar det alltid om att prestera bättre tider och placeringar. Sedan kan jag villigt erkänna att under lopp kan jag mycket väl tävla mot enstaka löpare och springa om. Att springa om ger både egot och självförtroendet en bra boost. Sedan är alla lopp en folkfest och det får man inte glömma, där alla delar något gemensamt och springer mot samma mål.

Sluta fundera på hur bra du är som löpare genom att mäta dig mot andra. Se på dina egna prestation i löparspåret och sträva hela tiden efter att bli bättre. Bara för att man inte elitsatsar så behöver det inte bli trist och tråkigt.

KategorierPsykisk ohälsa

Träning mot panikångest

Publicerad den januari 14, 2017

Att jag lider och har lidit av panikångest större delen av mitt liv är ingenting som jag håller hemligt. Panikångesten har eskalerat från och till, och har varit betydligt mer påtaglig i perioder. De bästa perioderna, när jag nästan varit helt botad är när jag har varit som mest aktiv.

Redan som barn hade jag panikångest, men jag visste inte vad det var för något då. Det är först i vuxenålder som jag har förstått det. Vad det är som har triggat panikångesten att göra sitt intåg i mitt liv vet jag inte riktigt. Det kan vara att jag spenderade mycket tid på sjukhus som barn av olika anledningar. Vid ett tillfälle höll jag till och med på att dö. Det är absolut en traumatiskt upplevelse som kan ha varit den utlösande faktorn för panikångestens början.

För mig har träning alltid haft en positiv inverkan på panikångesten. Under de perioder i livet då jag har varit som mest aktiv har panikångesten varit ”botad”. Helt botad från panikångest blir man nog aldrig. Under åren som jag var talangfull tennisspelare är den tid som jag har mått som bäst rent psykiskt, ja och fysiskt också för den delen. Där är jag igen, just nu. Jag minns faktiskt inte när jag hade en panikångestattack sist. Jag känner mig inte bara stark rent fysiskt utan även psykiskt. Det är jag otroligt tacksam för.

Att träning fungerar mot panikångest är nog individuellt. Jag har läst att vissa upplever motsatsen, får panikångest av att träna. Men det finns forskningsbelägg för att fysisk aktivitet är lika effektivt mot panikångest som läkemedel och terapi. Jag är övertygad om att majoriteten av de som lider av panikångest hade kunnat dämpa den med träning. Vilken träningsform man väljer att utöva spelar egentligen ingen roll, men av erfarenhet bör man välja en mer fysiskt träningsform. Då menar jag inte att man ska ta ut sig helt och hållet men en träningsform som är pulshöjande.

Se mig inte som någon expert i ämnet panikångest och jag skriver bara från egen erfarenhet. Min erfarenhet säger även hur individuellt panikångest är och beter sig, men jag är övertygad om att många hade kunnat dämpa panikångest med träning.

KategorierTräning & hälsa

Goodbye viktresa, hello löparresa

Publicerad den januari 6, 2017

Det är en mäktig känsla att nå ett slutmål oavsett vad det handlar om. För några dagar sedan gjorde jag just det. Den 2 januari 2017 var datumet då jag nådde 85 kilo som var slutmålet för min viktminskning eller viktresa som jag har kallat den. Det tog ganska exakt sju månader eller 30 veckor om man så vill att genomföra den.

De senaste veckovägningar har varit otroligt spännande då jag har legat i faggorna av min målvikt på 85 kilo. När jag som vanligt på måndagar genomförde min veckovägning den 2 januari 2017 så kunde jag inte tro mina ögon. Det var till och med så att jag fick gnugga ögonen både en och två gånger, som om inte det var nog. För att verkligen förstå det ofattbara så vägde jag mig även på annan våg för att säkerställa faktumet. Displayen på båda vågarna visade 82,1 kilo(!) och min målvikt var 85 kilo. Summan av kardemumman är att jag har nått mitt slutmål och med råge.

När jag påbörjade min viktresa den 31 maj 2016 så hade jag egentligen inga förväntningar. Målet var bara att må bättre och orka mer. Allt det där förändrades ganska fort. Det första delmålet blev att gå ned i vikt till under 100 kilo och min startvikt var hela 128,3 kilo. Det jag har lärt av min viktresa är att delmål är oerhört viktigt. Delmålen ska också vara realistiska. Att sätta upp ett mål att man ska gå ned 50 kilo, pang och boom. Det fungerar inte! Motivationen kommer försvinna för ett sådant avlägset mål. Sätt istället upp realistiska delmål och belöna dig själv vid uppnådda delmål, t ex köp något som du verkligen trånat efter.

Min totala viktminskning blev makalösa 46,2 kilo och målet var 43,3 kilo. Med andra ord gick jag ned nästan ytterligare tre kilo. Det är egentligen bara att tacka och ta emot, men nu är det stopp. Nu ska jag inte gå ned ett kilo till. Nu är jag som det så fint heter ”normalviktig”. Tycker inte alls om ordet ”normalviktig”, men i alla fall.

Det som jag har presterat är jag så sjukt stolt över, som ni kanske förstår. En viktminskning på 46 kilo är ingenting som man skojar bort. Det är viktigt att vara stolt över en viktminskning och det gäller alla, oavsett om man har gått ned 5 kilo eller 46 kilo. Du har helt enkelt åstadkommit något, du är bäst!

Mitt framgångsrecept för min makalösa viktminskning är löpning 4 gånger i veckan, styrketräning 1-2 gånger i veckan och balanserad kost. Tänk på, börja aldrig med för hög träningsdos för då kan du lätt skada dig. Jag har hela tiden ökat min träning successivt och det har hållit mig näst intill skadefri. Det är också viktigt att vara målinriktad, fokuserad och envis. Det finns inga genvägar bara hårt arbete.

Nu är min viktresa slut och min löparresa får nu fullt fokus. Löparresan har pågått parallellt med viktresan, men nu kan jag inrikta mig på att bli en så bra löpare som möjligt. Jag har en oerhört tävlingsinriktad person, men jag har realistiska mål även med min löpning. Någon elitlöpare blir det aldrig av mig men jag kan bli en hyfsad löpare. Jag tävlar inte mot någon annan än mig själv, det handlar inte om placeringar utan att hela tiden utmana mig själv och sätta upp realistiska, t ex sluttider för ett tävlingslopp.

KategorierTräning & hälsa

Blodad tand av löpning

Publicerad den juni 4, 2016

Älskar sport, har alltid älskat sport. Fotboll kanske främst. Fram till ungefär 18-års ålder höll jag på med diverse sporter som tennis, innebandy och badminton. Inom tennis var jag till och med lite lovande. Försökte att återuppta tennisen när jag var sisådär 21-22 år, men det höll i ett halvår.

Sedan dess har jag gjort sporadiska försök att komma igång med något igen, kanske främst med tennisen. Inget har dock blivit bestående och tror det handlar om avsaknaden av kickar. Kickar av att vinna matcher, turneringar och klättra mot toppen. Vid 34-års ålder är det där förbi och utan kickar tappar jag motivationen.

Tidigt i januari i år tog jag ett beslut om att börja motionera regelbundet ett par dagar i veckan. Först handla det om lättare promenader som utvecklades till powerwalking. På tre månader förbättra jag både sluttid och kilometertid för en sträcka på 4,6 km och avsevärt dessutom.

Det långsiktiga målet har varit att kunna springa en kilometer obehindrat och kunna delta i stafettloppet Skurupsmästarna tillsammans med mina kollegor. I mitten av maj sprang jag min första kilometer på många år och någon vecka senare sprang jag en av sträckorna i Skurupsmästarna, helt obehindrat. Vilken kick!

Efter Skurupsmästarna har jag fått blodad tand av löpning och i rask takt har jag gått från att springa en kilometer till att springa tre kilometer. Nästa mål för mig är att springa Wallanderloppets motionsklass på 3 kilometer under 23 minuter och det är inom räckhåll. Springer idag tre kilometer på 23.39 och det är cirka fem veckor till loppet går av stapeln. Bra med tid att kunna putsa sluttid och kilometertid.

Kickar jag fick då är inte samma kickar som jag får nu. Wallanderloppet kommer jag inte att vinna men jag kan tävla mot mig själv och förbättra sluttid och kilometertid. Tävling är trots allt tävling. Dessutom får jag också känna pulsen igen av att tävla, men på en annan nivå och i ett annat sammanhang. Sedan är jag också en statistiknörd och älskar allt som har med siffror att göra. Detta bidrar också till kickar, att kunna sammanfatta och analysera hur jag har sprungit.

Löpning har aldrig intresserat mig, men nu är jag helt fast. Vilka svängar livet kan ta och i detta fallet bara till det positiva. Mitt första mål blir alltså Wallanderloppet på 3 km och mitt andra är Trelleborgsloppet på 5 km i slutet av augusti.

KategorierEntreprenörskap

När kan jag kalla mig entreprenör?

Publicerad den maj 8, 2016

Jag föddes inte med entreprenörsblod i ådrorna, men däremot har jag kreativiteten, drivet och karaktären som jag tror behövs för att bli eller vara entreprenör.

Att jag har börjat fundera över om jag är entreprenör eller inte, är på grund av att jag blev omnämnd som entreprenör i ett sammanhang nyligen. Entreprenör, jag? Nja.

Ända sedan jag var liten har jag varit driven och kreativ. Många skulle nog kalla mig för idéspruta. Det kreativa hos mig är oerhört viktigt. Om min kreativitet stryps på något sätt, då försvinner också motivationen.

”Entreprenör är ett begrepp för en företagsam person som är drivande och hårt arbetande för att nå framgång”
Källa Wikipedia.

Egen företagare har jag varit i omgångar sedan jag var 20 års åldern. Bara för man är eller har varit företagare är man ingen entreprenör. För mig är en entreprenör en företagsam person som ligger i framkant inom sin bransch eller område. En entreprenör är också någon som leder utvecklingen och sätter riktlinjerna.

Vad har jag gjort som gör mig till entreprenör? Att jag är postnummerkungen och har utvecklat ett öppet API för kontroll och validering av svenska adresser och postnummer. PAP-API som det heter har idag flera hundra användare. Unikt? Nja. Det unika är nog att PAP-API är öppet och helt gratis samt alla uppgifter är tillförlitliga och uppdateras en gång per månad. Det finns ingen motsvarighet, då liknande tjänster kostar en hel del att använda.
Inom en snar framtid kommer jag också ta PAP-API till slutanvändaren och lansera Postnummerguiden. Även denna kommer att vara öppen och helt gratis, men kommer innehålla produkter och tjänster som kostar en slant, bland annat registerutdrag och tvätt av adressregister.
Jag är även medgrundare till Membr, som är ett modernt lojalitetssystem som ska ta handeln tillbaka till de mindre orterna genom en gemensam tagg. Är detta unikt? Ja. Membr samlar alla butiker på en och samma ort oavsett tillhörighet, och invånarna eller kunderna samlar poäng och tar del av erbjudande med en gemensam tagg. En motsvarighet till Membr finns inte på marknaden, då Membr är ett poängbaserat system samt har en unik föreningskoppling som även gynnar föreningar.
Dessutom håller jag just nu på att lägga grunderna till ett unikt analysverktyg för e-handlare. För att inte avslöja för mycket så handlar det bland annat om köpbeteende och trender. Oerhört spännande, tycker jag.

Men gör detta mig till entreprenör? Jag vet inte. Det är nog upp till var och en att bedöma. Jag hade nog gärna sett mig som entreprenör, men jag är nog inte riktigt där än. Kanske skulle jag säga att jag är webbentreprenör, även om Membr handlar om fysiska butiker så är plattformen webbaserad.

Entreprenör? Webbentreprenör! Postnummerkung. Vad man än är eller vill bli kallad, så handlar det om att åstadkomma något och göra det top-notch.

KategorierEntreprenörskap

Medgrundare till lojalitetsprogrammet Membr

Publicerad den februari 22, 2016

Förra veckan uppmärksammade Sydsvenskans näringlivssajt 8till5 lojalitetsprogrammet Membr. I och med det blev Membr som varumärke och tjänst officiellt för allmänheten. Membr ligger mig väldigt varmt om hjärtat då jag är medgrundare och systemansvarig.

Alla som känner mig vet hur kreativ jag är och alltid har många bollar i luften. När min chef och kollega Yngvar Naess på Sting Reklambyrå presenterade idéen för mig om ett unikt lojalitetsprogrammet blev jag helt såld. Sedan dess har idéen långsamt men säkert växt och utvecklats han och mig emellan. Vi är båda oerhört stolta att tagit Membr från litet embryo till en flygfärdig och revolutionerade tjänst.

Membrs huvudsyfte är att gynna den lokala handeln på mindre orter och få den att blomstra igen. Det är inte alltid lätt att konkurrera med de stora köpcentrumen, men med Membr som verktyg kan du öka försäljningen och kundantalet samt bygga långsiktiga kundrelationer.

Förutom att gynna den lokala handeln gynnar även Membr föreningslivet. Slipp knacka dörr för att sälja strumpor eller gräddbullar, eller jaga sponsorer i tid och otid. Anslut föreningen till Membr och ta en del av kakan.

KategorierArbetsliv

Uppmärksamheten kring Sting Reklambyrå fortsätter

Publicerad den januari 16, 2016

Först tidningen Kollega i december och nu Ystads Allehanda. Uppmärksamheten kring mig och mina kollegor på Sting Reklambyrå i Skurup fortsätter. Grunden till uppmärksamheten handlar bland annat om att vi sätter våra egna löner, öppenhet kring lönerna och full inblick i företaget.

Stings VD och min chef Yngvar Naess fick höra talas om Ricardo Semler under sina marknadsföringsstudier i Oslo. Ricardo är VD och ägare av industriföretaget Semco och han lät bland annat de anställda själva sätta sina löner och arbetstider. En liknande modell som Yngvar har applicerat för oss på Sting, men har gjort det till sin modell, ”Sting-modellen”.

I dagens artikel i Ystads Allehanda uttalar sig Svenskt Näringsliv om ”Sting-modellen”.
– Jag har aldrig hört talas om det tidigare, men det är nog vanligare bland mindre företag och i pr branschen där man är kundberoende och måste skapa ett engagemang, säger Peter Isling, presschef på Svenskt Näringsliv.

Nedan berättar Ricardo Semler om hur man driver ett företag med (nästan) inga regler.

KategorierWebbutveckling

PAP-API tar nästa steg

Publicerad den januari 6, 2016

PAP-API började som ett litet hobbyprojekt sommaren 2015 och då hade jag ingen aningen om hur stort det skulle bli. Snart ett halvår senare är det inte längre ett hobbyprojekt och beta-stadiet är sedan länge förbi.

PAP-API har flera användningsområden, men de två främsta är att kontroll och verifiering av svenska adresser och postnummer. Till exempel kostar utskick av försändelser till felaktiga adresser företag stora summor varje år, men det kan PAP-API råda bot på.

Tjänster som denna finns men kostar pengar och i många fall mycket pengar. PAP-API är öppet, fritt och helt gratis. Med andra ord är PAP-API väldigt kostnadseffektivt och slår vilken liknande tjänst som helst hårt på fingrarna.

Sedan lanseringen har antalet användare av tjänsten ökat stadigt medan antalet requests (förfrågningar/slagningar) har ökat lavinartat. Detta tolkar jag som att det finns ett behov av en tjänst som denna och att tjänsten är bra.

Med anledning av att PAP-API har blivit så stort är det dags att ta nästa steg. I dagarna fick PAP-API en ny logga och en egen hemsida (www.papapi.se) för att visa hur seriös tjänsten är men också marknadsföra tjänsten mer.

Framöver kommer PAP-API att fortsätta att utvecklas och bryta ny mark. Redan nu finns många nya idéer som kan göra tjänsten ännu bättre.

Läs gärna mitt första blogginlägg om PAP-API från lanseringen för snart ett halvår sedan, ”Utvecklat ett eget API”.

KategorierPersonligt

Min årskrönika 2015

Publicerad den december 29, 2015

Ännu ett år lider mot sitt slut och det är dags att knyta ihop säcken. Detta är dessutom min första årskrönika på fem år. Det har hänt mycket på fem år, så läsa gärna både denna och årskrönikan anno 2010 för att upptäcka kontrasterna.

Första kvartalet av 2015 präglades av lite sömn på grund av tvillingarna som föddes november 2014. De ville inte riktigt komma i takt med sömnen utan skiftades om att vara vakna. Några nätter fick man två timmars sömn, andra nätter fem timmar och då skulle man vara nöjd. I början av januari gick jag också tillbaka till jobbet efter en månads föräldraledighet i samband med födseln. Det var ett par tuffa månader.

I januari tog jag mig också ett år närmare 40 genom att fylla 33 år. Sedan dottern föddes går allt så mycket fortare och efter tvillingarna verkar det som om någon har tryckt på ”fast forward”. I detta tempo lurar min 40-årsdag bara runt hörnet, men å andra sidan känner jag mig inte gammal och ”man är så gammal som man gör sig”.

Innan mars var slut hade jag slutat mitt dåvarande jobb på Informationsbolaget och börjat ett nytt jobb. Bytet av jobb blev inte alls som jag hade tänkt mig och leta mig snabbt vidare med sargat självförtroende. Läs mer om detta i blogginlägget, ”Att byta jobb”.

I april kom så äntligen fotbollen igång och Trelleborgs FF vann seriepremiären mot Eskilsminne IF på Vångavallen och det blev starten på en fantastisk resa. Söderslätts stolthet gjorde en enastående säsong med endast två förluster på totalt 26 seriematcher och hade en svit på 21 seriematcher i rad utan förlust. Trelleborgs FF slutade säsongen som seriesegrare och är tillbaka i svensk elitfotboll. Detta värmer mitt stålblå hjärta något oerhört.

När maj kom börja jag nytt jobb och det bästa yrkesvalet jag gjort under min yrkeskarriär. Jag tillträde tjänsten som webbutvecklare på Sting Reklambyrå i Skurup. Där trivs jag utomordentligt bra och min utvecklingskurva har också tagit ny fart. Dagarna går i ett rasande tempo och nästa månad har jag varit där i åtta månader. En mycket bra tid i mitt yrkesliv!

Sommaren eller vadå sommaren?! Sommaren kom först i augusti på allvar. Jobba nästan hela sommaren förutom tre veckor då jag var ledig. Det blev en väldigt lugn sommar med dagsutflykter. Det är svårt att göra något mer med tre barn och inget körkort. Buss och tåg är ganska överfyllda under sommaren med tanke på försäljningen av sommarkortet och dessutom drar Skånetrafiken in tågset just under den tiden. Bra drag, genidrag.

Innan semestern var slut hade jag lanserat ett eget API som heter PAP-API. Ett API som kontrollerar och verifierar svenska gatuadresser och postnummer. Det är fritt att använda mitt API och antalet användare har blivit många fler än vad jag hade kunnat ana. Dessutom uppmärksammades PAP-API av sajten Mashup.se. Läs mer om mitt API i blogginlägget, ”Utvecklat ett eget API”.

Under september blev jag nominerad till Unibets utmärkelse ”Årets fan” och blev lokalkändis på kuppen. Jag blev nominerad för mitt engagemang för Trelleborgs FF genom mitt projekt Stolt och trogen blå. Utmärkelsen blev inte min, men för mig var bara nomineringen ett erkännande i sig. Min nominering uppmärksammades i bland annat Trelleborgs Allehanda (PDF), Lokaltidningen Svedala [1] [2] (PDF), Trelleborgs FFs hemsida och dessutom medverka jag i Radio Actives sportprogram Active Sport (Obs! MP3-fil).

November började på bästa möjliga sätt när jag innan Trelleborgs FFs sista hemmamatch för säsongen blev prisad på innerplan av klubben för mina insatser. En mäktig upplevelse för mig och ett minne för livet. Läs mer om min kärlek till klubben i blogginlägget, ”Kärleken till en fotbollsklubb”.

I slutet av november var det dags för barnen att fylla år med bara en veckas mellanrum. Dottern fyllde fem år och tvillingarna fyllde ett år. Tiden praktiskt taget flyger iväg. Efter sommaren börjar dottern förskoleklass och tvillingarna på dagis.
Det är roligt att följa alla tre barnens utveckling. Dottern är oerhört kreativ precis som jag och hittar hela tiden på nya saker att skapa. Det skulle inte förvåna mig om hon blir illustratör eller grafisk formgivare.
När det gäller tvillingarna är det inte bara roligt se deras utveckling utan också deras olikheter. De är tvåäggstvillingar och är olika till både utseende och sätt. Den förstfödde är en duracellkanin utan dess like som håller låda från morgon till kväll. Hans tvillingbror är helt tvärtom – lugn och försiktig. Det är nog bra att de är så olika för två duracellkaniner hade varit i mesta laget.

Julmånaden december började med att jag tillsammans med mina kreativa kollegor på Sting Reklambyrå prydde omslaget till Unionens medlemstidning Kollega. Exakt vad detta handla om går att läsa i blogginlägget, ”Medverkar i tidningen Kollega”.
Strax innan julledigheten fick jag tillsammans med mina kollegor glädjas åt att ett internt projekt som vi hade jobbat med en längre tid tog ett rejält steg framåt. Lansering av projektet är planerat till första kvartalet 2016. Det jag kan nämna om projektet är att det kommer att revolutionera svensk handel.

Vilket händelserikt år som går mot sitt slut. Det gångna året kan väl sammanfattas som ett år av uppmärksamhet för min del. Började som lokalkändis och slutade som rikskändis. Skämt åsido, så har uppmärksamheten öppnat nya vägar för mig och jag skulle ljuga om jag sa att jag inte har gillat det.

2016 kommer bli ett riktigt bra med allt som jag har på gång och därför känner jag att jag inte behöver något nyårslöfte, jag har nog ändå. Gott nytt år!